Finländarna har hög betalningsmoral. När jag var utbyteselev i USA fanns det en mening i historieboken om att Finland var det enda landet i världen som betalade av hela sitt krigsskadestånd. Året var 1952 då summan på nästan 600 miljoner dollar, i dagens pengar över 6,5 miljarder dollar, blev betald. Och det är inte omöjligt att en sådan stolthet över att inte vara finansiellt beroende av andra har etsat sig in i den finska mentaliteten. Jag kommer ihåg att min pappa inte ville ha lån. För honom betydde lån ofrihet. I en familj med nio barn räckte säkert pengarna inte till alla gånger och familjen var kanske tvungen att låna pengar till oförmånliga villkor.
Nu har alla lån; stater, kommuner och hushåll. Staten Finland hade länge en förhållandevis låg statsskuld. Under till exempel millennieskiftet var Finlands statsskuld 42,5 % av BNP jämfört med Sveriges 50,8 %. Nu har vi ibland till och med överskridit EU:s skuldtak på max 60 % av BNP. Enligt statistik är finländare nu mer skuldsatta än tidigare. Inom utsökningen där jag jobbar rör sig årligen runt en halv miljon personer. Nästan 10 % av vuxenbefolkningen har en betalningsanmärkning. Det är mer än under recessionen på 90-talet.
Allt eftersom det blivit lättare att låna sig till den livsstil vi tror vi vill ha och som vi upplever förväntas av oss, har överskuldsättningen eskalerat. Vem som helst kan hamna i skuldproblem på grund av nutida aggressiva kreditgivning och marknadsföring. Den nyaste telefonen eller tjänster som Netflix klarar vi oss bra utan. Hushållens kostnader har stigit kraftigt under hösten och vintern på grund av energikris, inflationen och stigande kostnader för till exempel räntor. Speciellt knapert i kassan kan det bli efter jul- och nyårshelgernas högtider och då elräkningen från december ska betalas. Arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa och andra utmaningar i livet kan också göra att vi får det svårt att sköta vår ekonomi.
Överskuldsättningen påverkar hela vårt samhälle och leder till en tudelning mellan dem som har resurser och dem som saknar både resurser och framtidsutsikter. Om man ser på överskuldsättning rent samhällsekonomiskt, gör den också där mycket skada. Förutom förluster på individnivå förorsakar överskuldsättning förluster för samhället i form av bland annat produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på skuldutvecklingen i samhället. Samhället ska hjälpa dem som drabbats av höga elräkningar innan fakturan blivit mångfalt dyrare och skulden övermäktig, men inte såsom nu genom energipopulistiska beslut som är svindyra, felinriktade och sena. Genom att dela ut julklappspengar till alla ökar vi vår gemensamma skuld.
Det borde bli lättare att få skuldsanering med enkla och snabba processer. Den negativa spiralen snurrar väldigt snabbt. I Finland har vi en kultur där vi inte talar om vad vi tjänar eller vilka skulder vi har. Det ska inte vara tabu att diskutera pengar. Det är ofta möjligt att ordna upp saker och omstrukturera skulder, fast situationen skulle verka svår. Be om hjälp och råd med att ta itu med dina skulder i ett tidigt skede. Det finns ingen orsak att skämmas för sina skulder och man behöver inte bli förtvivlad eller skylla på sig själv om man får problem.
Enligt lag ska en utmätningsman förfara sakligt och opartiskt. Ingen ska förorsakas större olägenhet än vad som behövs. Utsökningsinspektören och fogden gör det man enligt lag måste men ger också rådgivning och far inte iväg med din dator eller tv. Det första rådet vi dock ger är att se till att betala hyran. Alla behöver vi ett tak över huvudet. Skulder är inte eviga och ärvs inte. Men stick inte huvudet i sanden utan be om hjälp! Du är inte ensam!
Barbara Heinonen
Häradsfogde och Pargaskorv
Kommentarer