Skolmat. Det är en självklarhet att skolmaten ska hålla oss mätta hela skoldagen. För att vår prestationsförmåga ska vara på topp bör vi förses med energi- och näringsrik mat.
Vi anser att skolmaten idag inte uppfyller dessa kriterier. Vi vill se förändring gällande skolmaten.
En viktig del av maten är variationen. När det gäller den icke-vegetariska maten är det inget större problem.
Vi har däremot förslag, alternativ och funderingar kring den vegetariska skolmaten.
I vår skola har vi möjlighet att välja mellan måltid med kött eller ett vegetariskt alternativ. Det vegetariska alternativet är de allra flesta skoldagar såser i olika former, vilket vi ofta upplever som snabbt ihopslängda rätter.
Det är mycket bönor och morötter som används som ersättning för kött, vilket inte håller en mätt på lång sikt. Bättre köttersättning, mer kryddade och omväxlande vegetariska alternativ skulle vara mycket uppskattat.
Om maten är god är det en självklarhet att det slängs mindre. Ändå uppstår det varje år ett matsvinn på ungefär 360 miljoner kilo i Finland, enligt Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. Detta kan man läsa om på Svenska Yle:
”Vi slänger en miljon kilo mat om dagen – planering hemma och i skolköken minskar svinnet” (16.09.2021), skriven av Mikaela Löv. Dessa siffror omfattar inte endast svinnet från skolor men en tillräckligt stor del för att orsaka problem man lätt skulle kunna undvika.
Mat slängs dels för att elever inte gillar det de tar på tallriken och dels för att flera undviker att ens testa. Maträtter som lagas i köket går till spillo då elever inte dyker upp till lunchen. Matsvinn är oekonomiskt slöseri med resurser och för att undvika detta krävs omtyckta, varierande luncher.
Inom Pargas stad är priset per portion 4,10 euro, enligt Utbildningsstyrelsens rapport från år 2019. I våra öron låter det som en hel del, men vi tycker ändå inte att det syns i urvalet på lunchen.
Våra förslag på förändring är att skapa mer variation med hjälp av pengarna vi nu har eller att lägga mer pengar för att kunna laga omtyckt mat. Vi förstår att det inte kan spenderas hur mycket pengar som helst på skolmaten men eftersom det påverkar så många barn anser vi att det krävs någon form av förändring.
Vi går själv i skola och ser varje dag flera portioner slängas.
De flesta elever håller med om att den största förändringen som borde ske gällande skolmaten är variationen. Vi som äter vegetariskt äter samma rätter som vi inte får tillräckligt med energi av. Konsekvensen är trötta, hungriga elever med försämrad prestationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi vill ha varierande skolluncher.
Melissa Wahlroos
Caroline Voutilainen
Skribenterna deltar i kursen ”Medieproduktion och journalistik” vid Pargas svenska gymnasium
Kommentarer