Ett Zoo utan djur, en värld utan natur. Zoo är en berättelse om människor och maskiner om framtiden och mjuka öron. En overklig verklighet. Happy end!
Så beskrivs den nyskrivna pjäsen ”Zoo – Liv i fångenskap” som hade premiär på tisdagen. Det är Åbolands Teaterskola som står bakom produktionen som kommer att uppföras ytterligare sju gånger under maj.
Pjäsen är skriven av Tove Appelgren och för regin står teaterskolans ledare Jani Lastuniemi och Linda Åkerlund. På scenen står 18 elever i åldern 15-18. Ungdomarna har arbetat med pjäsen ända sedan september, analyserat den och funderat på innebörd och budskap. Eleverna har också aktivt deltagit i planering och förverkligande av pjäsens scenografi, maskering och teknik. I januari började de öva på scenerna.
– Första reaktionerna när vi läste pjäsen var väldigt frågande. Det var till en början frustrerande för dem när vi sa att vi inte vet vad allt betyder utan de får fundera själv. Pjäsen har krävt mycket analys, berättar Åkerlund.
Jani Lastuniemi beskriver pjäsen som en slags studie i människors och maskiners samverkan. Det handlar om instängdhet och ångest.
– Pjäsen är rätt dyster och tung men vår version är gjord på ett lekfullt sätt. Den är väldigt aktuell och modern. Man ska se pjäsen som ett konstverk, inte som någonting man nödvändigtvis måste förstå till fullo. Huvudmålgruppen är ungdomar och vuxna, små barn kan tycka att den är för svår att greppa även om vår version är väldigt färggrann.
För första gången utexamineras elever från Åbolands Teaterskola. Skolan har varit verksam sedan år 2009. I år är det cirka tio elever som utexamineras och de gör pjäsen som en del av sitt slutarbete. Lastuniemi och Åkerlund ville att pjäsen skulle vara mer utmanade för eleverna som redan har ganska mycket erfarenhet av att skådespela.
Tobias Reuter är en av de som nu får examen, han har gått i teaterskolan i 6 år och har medverkat i många pjäser, bland annat har han varit med i flera av Teaterboulages pjäser. I den här pjäsen har han en ganska stor roll, han spelar en karaktär som heter Jaffa.
– Det här är en helt annorlunda värld, men väldigt intressant. Här fungerar saker inte som de gör i den riktiga världen. Jag har tidigare spelat udda karaktärer, men nu spelar jag en vanlig människa i en annorlunda värld. Det är en utmaning, men det är det alltid när man skådespelar. Det har varit en rolig och intressant process att jobba med den här pjäsen.
Freja Frankeheuser spelar Nessu som hon själv beskriver som en romantisk karaktär. Nessu är en tonårsflicka som lever i sin egen värld och drömmer sig bort. Hon är förälskad i Topz som är en minidator. 16-åriga Frankenheuser har varit med i teaterskolan ändå sedan lågstadieåldern och hon har dansat i Arkipelag ännu längre. I pjäsen uppför hon en danskoreografi som hon själv har gjort.
– Jag tycker om pjäsen, den är modern och aktuell. Men eftersom vi har jobbat så länge med den är det svårt att få ett helhetsgrepp om den. Det är säkert lättare för publiken som ser helheten. Jag ser teater som ett medel att uttrycka sig, så som också dans är. Teater och dans passar väldigt bra ihop. Jag tror inte att jag kommer att jobba med det här i framtiden, men jag vill gärna fortsätta ha dans och teater som hobby också i fortsättningen.
Kalle Grönroos har varit med i teaterskolan i fem år och spelar 15- åriga Pepsi.
– Först när jag läste pjäsen förstod jag ingenting. Man måste själv tänka mycket för det händer mycket utanför det som händer på själva scenen. Men jag kunde nog relatera ganska lätt till karaktären ändå.
Marina Saanila
