Broar, bussar och andra förbindelser

Mikael Heinrichs.
Mikael Heinrichs.
Skärgårdsstaden Pargas. Där har vi det egentligen i ett nötskal. Problemet och härligheten, allt i ett. Det finns en orsak till att Pargas fått epitetet Skärgårdsstaden och det hänger på det faktum att staden är omringad av vatten och i sin helhet ligger på en ö. Då behövs broar eller färjor för att man ska kunna ta sig till och från Skärgårdsstaden.
En ny bro ska det bli, en annan ny bro borde det bli och en ny färja ska det bli. Dessutom hann det bli nytt bussföretag också, med en del problem av grundläggande (och sekundär) karaktär som påföljd.
Rävsundsbron måste förnyas inom tio till femton år, eftersom den nuvarande brons konstruktioner inte pallar så länge till med dagens trafikmängder. Att mängden fordon som dagligen passerar över bron (i dag ca 11 000 i dygnet) skulle minska är knappast sannolikt. Åtminstone inte så länge som bussförbindelserna till Åbo fungerar som de gör just nu.
Det är helt och hållet omöjligt att förutspå när man kommer fram med en buss som enligt tidtabellen borde starta en viss tid och vara framme ca 40 minuter senare gör att många pendlare ofrivilligt tvingas välja bilen istället. Har man en tid att hålla så har man en tid att hålla.

En fungerande kollektivtrafik och möjligheten att pendla är en grundförutsättning för många Pargasbor.

Att vissa bussturer dessutom är så gott som smockfulla och att bussarnas komfortnivå är en annan än under tidigare bussföretag är sedan en annan femma. Det kan man leva med, men punktligheten får man inte tumma på. Då undergräver man hela trovärdigheten i verksamheten.
En fungerande kollektivtrafik och möjligheten att pendla är en grundförutsättning för många Pargasbor. Närheten till Åbo är både en välsignelse och en förbannelse. Dels är man rädd att pengarna smiter ut ur staden till grannbyns plånböcker, men dels måste man också ta i beaktande det faktum att många väljer att slå ner bopålarna i Pargas av den enkla orsaken att det är nära till Åbo.
Det är litet samma sak då det kommer till pendlandet åt andra hållet. Köerna till och från Nagu har inte minst nu under den förhållandevis vackra hösten varit överraskande långa också vid tidpunkter då man allra minst kunnat ana det. Att det är kö ut mot skärgården på fredag kväll och dito mot fastlandet på söndagskvällar är ingen överraskning. Att det däremot är kö tidigt en lördagsmorgon och att färjan står en hel timme mellan klockan 7.45 och 8.45 kan däremot vara det.
Mikael Heinrichs
050 306 2004/mikael.heinrichs@aumedia.fi