Pargas Simmare firar 75-årsjubileum – ”det är bra att ha stora fötter”

Hurtiga simmare. Andreas Slama (t.v.), Jan-Ole Karlsson, Jan Sjöblom och Curt Sjöblom är klara med sitt träningspass. Bild: Malin Johansson.

Det har gått 75 år sedan föreningen Pargas Simmare såg dagens ljus. De aktiva medlemmarna är få till antalet, men har ett desto större hjärta som klappar för föreningen.

“Det blev väl ungefär två kilometer”

Det är måndagskväll och klockan börjar närma sig halv nio. Ut från simhallen i S:t Karins kommer fyra Pargas Simmare med röda kinder som precis har klarat av veckans träningspass. Det är Curt Sjöblom, Jan-Ole Karlsson, Jan Sjöblom och Andreas Slama. Varje måndagskväll träffas de i simhallen för att tillsammans träna en timme i bassängen. Då blir det både teknik- och intervallträning och Jan fungerar ofta som tränare för de träningsglada herrarna.

– Det blev väl ungefär två kilometer, säger Jan som har varit med i Pargas Simmare i 55 års tid.

Pargas Simmare hörde under Pargas IF

Jan är medlem i styrelsen för Pargas Simmare, liksom Curt, Jan-Ole och Andreas, som är ordförande för föreningen. I år firar man 75-årsjubileum och i lördags arrangerade man en jubileumsmiddag där 15 medlemmar deltog. Totalt har man 36 medlemmar, både män och kvinnor, där den yngsta är 14 år och den äldsta hela 91 år. Från en början hörde Pargas Simmare under Pargas IF, men år 1949 blev man en egen förening, även om Pargas Simmare infördes i föreningsregistret först år 1953. En av grundarna var Frejvid Karlsson och en annan eldsjäl inom föreningen var Rainer Eriksson som gick bort den 11.8.2022. Eriksson fungerade som ordförande från 1974 till 1989.

– Rainer fungerade i många år som vår simtränare och höll teknikträning för oss, hans smeknamn var ”Trainer”, berättar Slama, som i 15 års tid har fungerat som ordförande i föreningen.

Sluthoppet. Promotion år 1965 i Djupviken. Från vänster: Marita Lemberg (då Friman), Rainer Eriksson och Berit Karlsson. Bild: Tryggve Lindqvist.

Rainers roll i föreningen har varit betydelsefull på många sätt och på 1960 och -70-talet hade man omkring 300 medlemmar i föreningen. Till en början höll man simträningen i Djupviken för att sedan flytta till Malms skola då simbassängen blev klar där år 1952. Under 1990-talet förpassades föreningen från skolans simhall och då började man istället bedriva simklubbar i skolans regi. Senare kom föreningen också att samarbeta med Folkhälsan.

Djupviken. Fotograferat på 1960-talet. Siminrättningen togs i bruk 1938. Bild: Tryggve Lindqvist.

Under slutet av 1980-talet ordnade man också flera gånger triathlontävlingar i Pargas tillsammans med volleybollspelarna från Volley Team -82 och till och med en FM-tävling med framgångsrika deltagare. Dessutom arrangerade man en ”swim and run” tävling och på sätt var man en föregångare till sportgrenen swimrun som idag är en populär idrottsgren.

– Vi försöker hålla facklan brinnande, säger Slama, men påpekar att avsaknaden av utrymme gör det utmanande för föreningen.

Jubileumsträff. Från vänster: Curt Sjöblom, Viktor Slama, Andreas Slama, Jan-Ole Karlsson, Marlene Karlsson, Svante Olofsson, Henriette (Tettan) Eriksson, Jan Sjöblom, Freja Sjöblom, Birgitta Ahlbäck, Kenneth Karlsson, Riitta Sjöblom, Maj-Britt Dahlström och Klas Sjöblom. Bild: privat.

Simträningar i S:t Karins simhall

I 32 års tid har föreningen simtränat i S:t Karins simhall och hoppet om att någon dag få en simhall till Pargas är inte särskilt stort bland de närvarande styrelsemedlemmarna. Slama påpekar att en simhall knappast ger några ekonomiska vinster, men nog andra positiva, hälsorelaterade effekter. Föreningen har också under årens lopp gjort gemensamma simresor till bland annat Salo och Ekenäs för att bekanta sig med andra simhallar. Simhallen i S:t Karins håller stängt från midsommaren fram till slutet av sommaren och då simmar de ambitiösa Pargas Simmarna i havet istället. Herrarna är minst sagt ambitiösa då de bland annat kan stoltsera med FM- och VM-medaljer i olika åldersklasser.

Vad krävs det för att man ska bli en bra simmare?
– Det är bra att ha stora fötter, säger Jan-Ole och berättar om en framgångsrik simmare som hade skostorlek 48.
– Man ska gärna börja redan som ung och det är viktigt att barn får vara så mycket som möjligt i vattnet, på land lär man sig inte simma, säger Jan.
– Tekniken är A och O, säger Curt.

Sällskapet packar ihop sina träningskläder, nöjda över sitt utförda träningspass.

– Vi har framförallt skojigt tillsammans och nya medlemmar är förstås hjärtligt välkomna med, hälsar Slama.

Malin Johansson

1 Kommentar

  1. Hälsningar från Berit Karlsson som hoppar från lavan i Djupviken med Rainer Eriksson.
    Före detta simmerska i PS/PU.

Kommentarer

Alla som kommenterar PK:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Underteckna kommentaren med både ditt för- och efternamn, tack.


*