Finnsementti får årets miljöpris i Pargas

människor som får pris i solsken
Finnsementtis miljöchef Ulla Leveelahti, fabrikschefen Tommy Ranta, Pargas stads miljövårdschef Carl-Sture Österman, Finnsementtis vd Miikka Riianheimo samt Katja Bonnevier och Pia Prost, Skärgårdshavets biosfärområde. Foto: Carina Holm

Finnsementtis cementfabrik i Pargas får priset för årets miljögärning i Pargas.

Utmärkelsen delas ut för att lyfta fram någonting som har haft stor betydelse för att förbättra miljöns tillstånd i Pargas och Skärgårdshavet.

Finnsementtis cementfabrik får priset för att företaget i våras har tagit i ett bruk ett nytt effektivt textilfilter som bättre renar rökgaserna från cementugnen. Det betyder bättre luftkvalitet i Pargas.

Filter för renare luft

Carl-Sture Österman, miljöchef vid Pargas stad, säger att den nya filtreringsmetoden är betydligt bättre än den som tidigare användes vid cementfabriken.

– Det nya filtret är inte känsligt för processtörningar, vilket de lokala invånarna också har märkt då dammet har minskat. De korta puffarna som tidigare kunde blåsa ut damm är borta nu.

Finnsementtis miljöchef Ulla Leveelahti och fabrikschefen Tommy Ranta är glatt överraskade över utmärkelsen.

– Vi blev jätteglada för det här erkännandet. Det är väldigt positivt att storindustrin uppmärksammas på ett så här fint sätt på lokal nivå. Vi vill värna om våra grannar.

Målmedvetet miljöarbete

Samtidigt handlar cementtillverkning om att smälta sten, vilket medför många utmaningar för miljön.

– Vi har aktivt och målmedvetet arbetat för att främja miljövänliga produktionssätt. Tack vare vårt utvecklingsarbete har vi lyckats minska partikelutsläppen i Pargas med 99 procent jämfört nivån på 1980-talet, säger Leveelahti.

Femton procent av de råvaror som Finnsementti använder är återvunnet material.
I företagets fabriker används årligen 250 000 ton avfall eller liknande från andra industrier, som råvara för cement.

– Det motsvarar 6 000 lastbilsflak, som kommer till nytta och inte hamnar på soptippen, säger Leveelahti.

Slagg och andra restprodukter används

Från SSAB:s masugnar i Brahestad tar man emot slagg och andra restprodukter från stålindustrin, som mals och används i cementtillverkningen som råvara.

– Vi använder också aska från kolkraftverk i vår cement, säger Tommy Ranta.

Ungefär fyrtio procent av bränslet är återvunnet.

– Vi började använda återvinningsbränsle i Pargas redan 1998 och har hela tiden minskat på användningen av fossila bränslen. I stället använder vi till exempel däckskross, rester av förpackningsmaterial och återvunnen olja, säger hon.

En femtedel av alla återvunna bildäck i Finland används till exempel vid cementfabriken i Pargas.

Priset delades ut i samband med Skärgårdens miljömässa som ordnades av Pargas stad, Valonia och Skärgårdshavets biosfärområde.

Plock ur Finnsementtis miljöarbete

Koldioxidutsläppen har minskat med 22 procent sedan år 1990.

På tjugo år har utsläppen av svaveldioxid och partiklar sjunkit med 90 procent och utsläppen av kväveoxid har halverats.

Företaget använder årligen över 85 000 ton återvunnet bränsle. Det motsvarar mängden samhällsavfall som årligen uppstår i en stad av Åbos storlek.

Också så kallad grön ammoniak, som är en restprodukt från biogasen som görs av slammet från reningsverket i Kakola, används. På det sättet slipper man långväga transporter av ammoniak.

Spillvärme från cementugnen används i stadens fjärrvärmenät. Spillvärmen motsvarar den mängd energi som behövs för att värma upp 2 100 småhus per år.

Carina Holm
carina.holm@aumedia.fi

Var först att kommentera

Kommentarer

Alla som kommenterar PK:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Underteckna kommentaren med både ditt för- och efternamn, tack.


*