Solen skiner, träden susar, fåglarna sjunger men annars är det tyst. Jag sitter på balkongen och tittar på äppelträden på gården och njuter av sommarkvällen.
Det hörs ett pysande då jag öppnar en ölflaska. Kvällen blir perfekt då jag häller upp ett aning rödskiftande öl med rikligt skum som kommer från min goda väns bryggeri. Bättre kan det inte bli.
Öl, en produkt som väcker olika känslor, har varit en hobby för mig i många års tid. Och då menar jag inte att jag dricker flaskvis av det för att bli full eller så. Tvärtom, till min hobby hör att avsmaka olika slags öl och som bekant gör jag också öltest till den här tidningen då och då.
Jag tycker att det är en fin hobby på samma sätt som många andra hobbyer. Andra fokuserar på vin- eller ostprovningar, eller liknande.
Min hobby har också uppmärksammats, då jag i juli fick glädjen och äran att vara med i Helsingfors för att utse årets bästa finländska öl 2021. Som erfarenhet var det något helt annat än vad jag som ölprovare tidigare har gjort.
Det var en fin upplevelse och jag hoppas att jag får vara med i juryn också nästa år.
Samtidigt är det en viss prövning att på en och samma dag avsmaka 58 IPA/APA-öl, men lyckligtvis blev jag inte utsedd att bedöma till exempel serien av suröl. Man kan inte tycka om alla öl.
Det perfekta ölet har jag inte ännu hittat, och jag tror inte att jag någonsin kommer att göra det heller. Å andra sidan är det bra, för vad skulle det finnas kvar att smaka på efter det?
Några gånger har jag varit nära och en av de gångerna var bland annat då jag för första gången smakade på det ovannämnda ölet från min goda väns bryggeri.
Hur definierar jag då ett bra öl? För mig är ett bra öl en fungerande helhet som börjar då jag häller upp det i ett glas. Ölet bör skumma, inte för mycket och inte för lite, utan lagom. Det finns också olika nyanser i skummet.
Det bästa är kanske ett bomullsaktigt och hållbart skum.
Till näst tittar jag på färgen, som dock är svårare att bedöma då den kan vara klar eller grumlig beroende på öltypen.
Sedan kommer doften som man kan känna redan då man häller upp ölet eller öppnar flaskan. Det ska finnas en doft och tack vare den vet man ofta redan i förväg vilken typ av öl det handlar om.
Sedan kommer då smaken, som är den avgörande. Jag tycker om öl med karaktär och tillräckligt med humle och bitterhet.
Det här passar bäst in på IPA och APA, men visst finns det också i andra öl.
Att smaka på öl – och jag betonar ordet smaka – och prova öl är en fin hobby!
Timo Järvenpää
Pargas Kungörelser
Översättning Carina Holm
Kommentarer