Augusti är en rätt så underlig månad i Paris. Staden är tom. Lugn. Allting är stängt. Alla pratar om semester och det spekuleras hurdant vädret kommer att bli.
”Les Parisiens”, Parisborna, flyr staden och kvar blir endast virriga turister. I metron pratas italienska, spanska, engelska och ibland även svenska eller finska. Oftast brukar man redan utseendemässigt klura ut att det är frågan om finländare och språket bara bekräftar själva gissningen.
Det intressantaste är när man inte genast vet varifrån människorna kommer. Turisterna som faktiskt har all tid i världen kan ta upp hela metrokorridoren genom att gå i mitten, stå med kompisar eller familj på hela rulltrappan istället för att endast stå på högra sidan.
Det roligaste är när turisterna tar de automatiska metrolinjerna och släpper taget från handtagen för att äventyra sig framåt i den framskridande metron.
Vad turisterna inte alltid tänker på är att metron plötsligt kan bromsa kraftigt och då flyger de åt alla håll och kanter medan de gapskrattar högljutt. De står och pekar och försöker uttala metrostationerna på franska. Detta får de kvarblivna Parisborna att sucka, himla med ögonen eller fnittra i smyg.
En gång i tiderna var jag också en turist, men nuförtiden går jag i Parisbornas fotspår. På parisiskt sätt brukar man flytta flera gånger i den här staden på grund av diverse orsaker. Vi flyttade nyligen från en möglig, liten studiolägenhet till en lite större lägenhet.
Den mögliga studion började redan påverka vår hälsa. Vår nya lägenhet är inte så mycket större, men mycket bättre inredd. Inredaren kunde nästan vara en designer från Finland, lägenheten har så många skåp och luckor att utnyttja.
Sängen kallas på franska för ”lit escamotable”, vilket betyder att man kan vika in den i väggen, matbordet viks och det har även lådor på båda sidorna av stommen. Lägenheten har även ett riktigt kök (som är ganska ovanligt i Paris) med fyra spisrutor och hela två diskhoar.
Plötsligt uppskattar man ordning och reda och att inte behöva gräva upp och ned hela köket och garderoben bara för att laga mat, vilken lyx! Vita, rena väggar och frisk doft i lägenheten känns fantastiskt. En riktig säng med tjock madrass som lämpar ens nattsömn, vi är inga zombien längre. Vi hade aldrig tidigare tänkt på hur viktigt det är!
Lägenheten har flera dörrar vilket gör att den känns mycket större än vad den är. Hur många i Paris kan säga att de har en tambur, kök, vardagsrum, sovrum, dusch och toalett separat? Vi bor i en lägenhet som är 22 kvadratmeter, men den känns som ett slott!
Lägenheten ligger ganska centralt, så jag brukar ofta röra mig till fots. Jag tycker om att gå igenom de lite mera turistiska kvarteren. Fast jag nästan kunde kalla mig Parisbo, känns det bra att alltid emellanåt se på Paris med turisternas ögon – att se på arkitekturen, de små detaljerna, kulturskillnaderna.
Fast nou är man ännu lite Pargasbou också! Det finns inte något bättre än den finska sommaren: de varma havsklipporna, havets brus, det kalla vattnet, båtturer, långa diskussioner i sommarnatten, ljusmys, stjärnhimlar, syrsor, skymningspromenader, sommarblommor, myggbett, oväntade men välkomna gäster, grillmat, nybakade semlor, kakor och en massa glass!
Turist eller ”Parisienne”? Det är frågan.
Sandra Wallin/Sandy Bee
Fria konstens pionjär och tatuerare, Paris-Pargas
Kommentarer